Halloween och novemberlov


Det blev ett minimalistiskt Halloweenfirande. Men uppskattat tror jag. För enkelhetens skull blev det köpt pumpa-tårta som det lilla extra. Sen blev det lite spökpyssel, popcorn i engångshandskar… och filmen Phus Heffaklump Halloween.

Under novemberlovet jobbar jag kortdagar. Lyxigt nog har jag dessutom fått en del tid hemma själv med pojkarna utan Lillasyster. Vårt underbara fritids ville låna henne lite extra så att hon fick följa på Filmfestivalen. De ville så gärna ha med henne :) Pojkarna och kompisen R minglade lite på Stortorget igår då fritidsgårdarna ordnade lite olika aktiviteter. Störst publikmagnet verkade högen och backen av ditfraktad snö vara. Så roligt när det händer saker för barn och ungdomar!

Idag snubblade jag på J med barnen när några av dem skulle till frisören. Så de följde med upp en sväng. Vid det laget var det hela nio barn hemma hos oss. Sådana tillfällen saknar jag att inte jobba deltid. Att ha ett eget litet ”fritids/dagis” hemma på eftermiddagen är bland det bästa jag vet. Huset fullt med ”andras ungar” är min grej :)

Bram med myror i brallorna


Oj, vilken film! Bram med myror i brallorna var en helt underbar film om hur ett barn med ADHD kan vara och ha det.

Dels är det en vanlig familjefilm som är värld att se ”bara” så. Dels är det en film att lära mycket av. Kärleken till någon med ADHD är unik, intensiv och fantastisk. Vilka magiska människor! Men att hitta samspelet mellan världen och individen är inte det lättaste. Än värre  kan det vara på skolan. Lösningen är inte så enkel som i filmen, men den väcker tankar. Nackdelen med filmen är att den var dubbad. Jag hade hellre sett den på holländska med svensk text… Sen var en del skämt på lite väl låg nivå, men man kan inte få allt.

Sen måste jag bara säga att jag gillar Bio Regina skarpt! Lite synd att det inte är någon annan film jag vill se där på ett tag. Jag fick höra att det eventuellt är en flytt på gång till bion som står tom på Prästgatan (fd. Filmstaden 7-8/fd. Sandrews). Jag kan förstå vissa fördelar som en sådan flytt skulle kunna innebära. Men egoistiskt för mig är jag helt emot en flytt från dagens charmiga lokal!

Bram med myror i brallorna, Bio Regina/Folkets Bio. Producerad i Nederländerna 2012.
Originaltitel: Brammetje Baas.

Gå i ide


Jag tror bestämt både nallar och blogg har gått i ide!

Ni skulle bara veta vilka blogginlägg jag gör! Långa, med fina bilder. Många, många. Men… bara i tanken :) För nu har det varit en intensiv period där tiden att sätta mig för datorn verkligen inte har prioriteras. Kanske kommer det en hög med tankar, recensioner m.m. lite huller om buller närmsta dagarna. Eller så blir det bara nya saker.

I lördags fick nallar och gosedjur sova över på biblioteket här i stan! Anledningen var att det var nallarnas födelsedag. Först stängdes alla föräldrar ute. Sedan blev det tårtkalas för alla barn under tiden deras nallar lärde känna varandra. De behövde veta vilka de andra var eftersom de skulle stanna kvar över natten. Nästa dag fick barnen hämta sina nallar och höra om allt spännande nallarna varit med om. Detta var ett klart uppskattat evenemang av Lillasyster. Däremot hade hon ingen nalle som var modig nog. Istället hade hon lånat med sig ”Nalleflickan” av Storebror.

Belåtet kunde jag sitta och läsa och sticka lite under tiden aktiviteten pågick och återigen konstatera att biblioteket har riktigt bra utbud av arrangemang för både stora och små barn!

Helg med mingel och vernissage

Jag och sönerna besökte två vernissager i helgen: Thomas Henrikssons väderlekar på Lars Bolin Gallery och Maria Lagerborg på Galleri S. Trots att både jag och sönerna kände oss ytterst ignorerade var det bra utställningar. Det mest intressanta med Henrikssons verk var hur de var skapade. Tjocka tavlor i flera lager med spackel eller liknande. På andra anmäldes tusch ovanpå färg liksom lasyr. De verk som var mest föreställande var de jag gillade bäst. Källarplanets utställning gav mig däremot tyvärr ingenting.

Lagerborgs utställning är den utställning som jag ägnat mest tid till på väldigt länge. Även sönerna var extra intresserade och fann hela tiden mer saker att upptäcka. Utställningen var väldigt bred med skulptur, teckning, måleri, installationer m.m. men höll ändå bra ihop till en enhet. Bra gjort! Ofta tycker jag inte om videoinstallationer, men den som projicerades på väggen i denna utställning var riktigt bra. Det var också lite spännande med att använda 3D-glasögon för att titta på en utställning. Liksom på galleri Bolin gav konstnären även här ett kreativt och trevligt intryck, sånt är alltid en bonus.

Jag besökte också Johan Nobells utställning på Ahlbergshallen med vännen B. Tjejen som arbetade där läste skvallertidningar och var inte speciellt intresserad. Jag blev inte så intresserad av utställningen heller. Massor av teckningar som var för sig inte alls imponerade på mig. I stora grupper gav det i och för sig mer och jag uppskattar detta annorlunda inslag. Mest givande var dock användandet av björkstammar som ram för två udda fåglar i form av de enda tavlorna.

Med B åt jag kinamat till lunch. Lite trist att det är så mycket dyrare än vanliga vardagsluncherna, men lugn och skön miljö för att prata vilket behövdes då vi ses så sällan. På kvällen såg vi Familjetrippen på bio med bland annat Jennifer Aniston. Då jag hade väldigt låga förväntningar blev jag klart nöjd, absolut en myskvällsfilm. Dagen med B var planerad sedan länge och var både välbehövlig och trevlig. Men det var lite trist att den krockade med tjejerna på jobbets utgång på Herreys. Det kändes bättre när jag efter bion plötsligt hamnade på krogen och både fick träffa kollegorna och höra att Herreys inte var något vidare (trist för dem som var där dock!). Det var K som drog med mig ut igen :) Mannen följde också med och som bästa bonus träffade vi dessutom Sundsvallsbon M som var på vift :) Eftersom vi gick ut hyfsat sent blev det bara ett ytterst kort besök på Jane Doe och resten på Plaza. Första stället gillar jag, men vi såg inga ”kändisar” där. Plaza var ovanligt välbesökt och trevligt den här kvällen, kul!

Annat som hände denna händelserika helg var att Lillasyster var på två barnkalas och simskola. Alla pojkar var på laserhallen. Mellanbror hann dessutom även med bokklubb och CrossFit. Till och med jag körde CrossFit i helgen. Jag gick på ett intropass för att prova på vad min man tränar egentligen. Toes to bar var omöjligt! Men farmers walk med 40 kg är rena vardagen ;) Jag tror inte riktigt CrossFit är min grej. Framför allt för att det är för långt bort och det är hopprep och konditionsdelar… Trösten blev söndagens BodyPump. Äntligen satt nya releasen och jag verkligen njöt av bänkpress och tricepslåten. Till och med utfallen gick hyfsat bra. Lovely!  Men nu blir det träningspaus några dagar för att ladda upp för Hiit Challenge på Synrgy360 på torsdag. Det är jag hyfsat nervös för…

Maria Lagerborg. Galleri S 5 – 23 oktober 2013.
”Väderlekar”, Thomas Henriksson. Lars Bolin Gallery 5-24 oktober 2013. På källarplanet visar den lokale konstnären Stig Sjöberg sitt måleri.
”Unspoiled Monsters”, Johan Nobell. Ahlbergshallen 28 september-13 oktober 2013.

Misantropen och Pomos piano

Den här veckan blev det två teaterbesök: Pomos Piano och Misantropen. Bägge från Riksteatern.

Pomos Piano bjöd på en sprudlande show. Jag är överkänslig mot vuxna i teatrar och tv som inte tar barn på allvar utan skämtar bort det hela och låter barnsliga. Därför förvånar det mig att jag gillade ”Kungen” och ”Hickans” överspelande, barnsliga framställning. Det var bara bra. Både små barn, stora barn och vuxna kunde uppskatta föreställningen och jag gissar att de flesta blev glada av all energi. Det jag inte gillade var att ett barn blev bortrövat och instängt (man kunde väl ha valt något lite mindre hemskt), och att storyn försvann i alla händelser. Det var intressant att se hur pass väl showen passade med att lyftas från tv till teaterscenen. Bäst av allt var ändå insatsen av Klas Backman på kontrabas, underbar!

Största behållningen av Molières Misantropen var scenkläderna och texternas kvicka kopplingar till modern tid. Både de tre damernas, och de bägge herrarnas, kläder var en upplevelse. Lite gammaldags känner jag mig dock när klänningarnas uppläggning på symaskin stör mig. Den rappa dialogen behövdes då vissa delar av föreställningen var lite avancerad att hänga med på. Fascinerande nog känns problematiken och händelseutvecklingen aktuell även idag.

Trots att pausfika nu mer kan bokas upplever jag att det finns mycket logistik att förbättra! Köerna blir otydliga och långa. Fikat ligger ohygieniskt öppet på låga bord mellan köerna. Dessutom saknas trappsteg för barnen att nå upp till den onödigt höga disken. Hoppas det finns planer på hur allt kring fikat kan förbättras, som det är nu avstår jag gärna från att köpa något. Det var till och med onödigt tjorvigt att hämta gratis vatten.

Honung för halsen och ilskna bin

Uppväxt med en biodlande pappa vet jag att varmt honungsvatten i termos bredvid sängen är bästa boten vid förkylning. Oslagbart!

Jag deltog vid BodyShops release av deras nya serie Honymania och saknade honungsvattnet. Inte en enda av produkterna gick hem hos mig faktiskt. Den enda tänkbara var duschkrämen. Någon vanlig lotion eller läppsalva i stick fanns inte.

Apropå förkylning eller annan sjukdom. Det är i och för sig skönt att känna att folk bryr sig. Men ibland vill man bara skrika till omgivningen att sluta! Om jag visar att jag inte vill prata om varför jag inte mår bra vid ett tillfälle, då vill jag inte ha fler frågor. Det finns mycket som jag inte vill ta upp med kollegor eller ytligt bekanta. Så fråga inte mer! Visa respekt och tillåt mig behålla min integritet även om omtanken är god. Jag är väldigt öppen och lämnar ut mig en hel del. När jag väljer att inte göra det så finns det en anledning.

Samma sak kan gälla den enkla frågan om hur helgen har varit. Om en person svarar avvikande, sluta att gräva! Du har ingen aning om hur någon annan lever och har det. Vill man inte berätta så släpp ämnet!