Får jag ta på konstverken?

140921 4
Lillasyster diskuterar med konstnär Torbjörn Berg om hur olika verk är skapade. Foto: Bodil, Galleri S.

140921-eg-13_l
Internationella matmarknaden med tryfflar som ögongodis.

140921-2_l

140921 3

Det blev en fin och kulturell lördag i höstsommaren. Det var riktigt härligt även om jag är liiite avundsjuk på mannen som var på Malta.

Direkt när affärerna öppnade på lördagen stack jag iväg själv en sväng för att shoppa lite försiktigt. Att handla kläder hör inte till det vanligaste för mig. Men när jag börjar använda samma kläder inte bara någon gång ibland, utan faktiskt samma vecka, då var det nog dags ;) Det blev bara några plagg införskaffade, så jag får ta  fler turer vid tillfälle.

Jag gillade att det var något slags jippo i centrum. Storgatan var dekorerade med segel i många färger, det erbjöds gratis ansiktsmålning, ponnyridning och artister. Sol och mycket folk bidrag till en festlig stämning. Barnen fick följa med och Lillasyster ägnade en stor stund åt hästarna och uppskattade det verkligen. Vi besökte också den internationella marknaden som var i stan större delen av veckan.  Storebror fick äta spansk paella eftersom han läser spanska. Mellanbror som studerar tyska fick följaktligen tysk bratwurst. Lillasyster köpte franskt, så det går ju att gissa vilket språk hon kommer att läsa… Något godis köpte vi däremot inte trots att de engelska tryfflarna är fina att titta på. En annan sak som jag konstaterade var att i princip alla marknadsstånd var desamma i år som i fjol, och de var placerade nästan identiskt. Hoppas de kommer tillbaks även nästa år men att det bjuds på någon överraskning då.

Efter lunch cyklade Storebror till ishallen för både teori-, fys- och ispass. Jag och de två yngre såg musikföreställningen Den vackraste visan om livet självt. Det var underhållande med bra musik, men tyvärr lite för tillgjord humor för att passa mig. Peter Danielssons utstrålning gjorde dock showen väl värd att se ;) Mellanbror har en förmåga att känna folk överallt, så även här. Så klart hade han haft Peter som vikarie på gitarrlektioner vid ett par tillfällen och blev igenkänd.

För ovanlighetens skull fick Lillasyster följa med på vernissage denna dag. Vanligtvis är det jag och Mellanbror som är premiärlejon. Galleri S bjöd på en extra barnvänlig utställning; Allt om universum. Jag skyndade mig att försöka hindra Lillasyster att ta på konstverken när konstnären själv kom och istället uppmuntrade henne att känna och upptäcka! Barnen gick omkring och tittade, undersökte och ställde en hel hög frågor kring hur allt var tillverkat. Skaparen Torbjörn Berg svarade detaljerat och såg faktiskt ut att uppskatta det hela. Jag tycker att det var en väldigt komplett utställning med både skicklighet, humor och mångsidighet; variation men samtidigt en röd tråd. Barnen uppskattade det hela så mycket att vi ska ta med oss även Storebror och gå tillbaks en annan dag.

Jag läste i ÖP om hur Torbjörn Berg valt exempelvis skulptur som uttrycksform för att inte jämföras med sin pappa som illustrerade Emil i Lönneberga. I och med att Torbjörn Berg hade så kluriga installationer kan jag istället inte låta bli att jämföra honom med själva Emil. När jag läser om utställningen i ÖP får jag veta att det är precis det han är – Torbjörn stod faktiskt modell för Emil :)

Och sen kom söndag – och hösten! Helt plötsligt slog vädret om till regn och kyla. Faktiskt lite mysigt :)

Den vackraste visan om livet självt… med Schäfern, Sprätten och Flugan, Friteatern.
Torbjörn Berg, Allt om universum, 20 september – 8 oktober 2014, Galleri S

Nya vyer, gratis lunch och middag

140909-5_l

140909-4_l

Till lunch igår åt jag gratis vegetarisk soppa. Den kom från Prästgatan 12 som alltid har riktigt god mat. Anledningen till att jag blev bjuden på lunch var för att jag besökte en lunchföreläsning på Regionalt Designcentrum som en del i projektet 1000 idéer och en planet. Första talare var Mia Svartholm som väldigt personligt berättade om sina passioner och hur hon med hjälp av nålbindning kommit tillbaks efter att ha varit skadad. Det var för övrigt Mia som arrangerade Nålbindningsfestivalen som jag besökte här om veckan.

Andra talare var Anders Österholm från Teknikland. Han berättade om verksamhet på Teknikland och om tävlingen First Lego League. Jag hade så otroligt gärna velat dra ihop ett privatlag med mina barn, men jag känner att jag inte klarar av att vara handledare själv. Vi var och tjuvtittade i fjol, men tyvärr börjar det bli för sent nu.

Middag fick jag äta gratis till utsikten på bilderna ovan. Trots disigt väder och mobilbild kanske det går att ana hur imponerande det var. Spännande att se hus man går förbi varje dag från en helt annan vy; uppifrån. Flera hus var jag tvungen att tänka till om innan jag kopplade vilka det var. Förklaringen till den fria middagen är att jag deltog i en kundkväll/fokusgrupp.

Jägare och mångfald

140907

Jag och Mellanbror har varit på en liten kulturell runda igen. Till att börja med besökte vi biblioteket, strosade omkring, tittade, diskuterade böcker och lånade en liten hög.

Därefter såg vi en utställning med mor, far och dotter Brand på Ahlbergshallen. Det mest imponerande var att makarna Brand fortfarande är aktiva trots aktningsvärd ålder. Erland Brands ansikten i kollage var intressanta, men i det stora hela pratade  inte utställningen med mig alls tyvärr. Mellanbror föredrog Anna Brands abstrakta tavlor där han tyckte att verken höll ihop bra.

Fredrik Lindbergs tavlor gillade jag desto mer! Föreställande men samtidigt naivt och klurigt, rent av lite drag från serietidningar, lockade mig. Sen är det här med att ge verken finurliga namn en bonus som vi pratade roligt kring.

När vi ändå var på stan kollade vi in ÖFK:s mach mot mångfald. Ett härligt initiativ som drog en hel del publik. Machen avslutades vid spelarnas egen konstutställning, men dit följde vi inte med.

Fredrik Lindberg, Jägare vid lägereld, Galleri S 30 augusti – 17 september 2014. Erland, Inga & Anna Brand, Ahlbergshallen 28 juni – 13 juli 2014.

Då tänker jag på Sigrid

140906-a_l

Höstens första bok för minsta bokklubben var Då tänker jag på Sigrid. Den är skriven av författaren Elin Olofsson som även arbetar på lokaltidningen där hon bland annat skriver tänkvärda krönikor. Hon har även nyligen utkommit med en ny bok, Till flickorna i sjön.

Boken var bra och tog knappt en tågresa att läsa. Det kändes lite symboliskt att läsa boken på väg från Stockholm, hem mot Jämtland. Tyvärr hade jag onödigt höga förväntningar vilket gjorde att berättelsen inte riktigt nådde i nivå med de allra bästa böckerna. Det kan i och för sig också bero på att den här typen av böcker inte är min favorit. Men – bra som sagt!

Till stor del utspelar sig boken på den jämtländska landsbygden och miljön där är beskriven rakt upp och ner utan gulligull och förskönande. Det sättet att skriva är något som jag gillar att läsa. Handlingen går mellan relationer, svek, längtan och förlåtelse.

Det som kommer att finnas kvar från boken är faktiskt inte de tragiska delarna utan hur författaren har fångat det vardagliga;
– att tassa omkring på kyliga golv i tjocksockar
– att bädda upp gamla sängkläder
– att styra vindrutetorkaren med snöre
– att dricka elvakaffe och jaga älg.

Hur huvudpersonen Hannas konstnärliga uttryckande fått stå tillbaks och hur det utvecklas vidare var också centralt och berörande.

Jag ser absolut fram emot att snart slänga mig på sängen och läsa författarens nästa bok!

Elin Olofsson, Då tänker jag på Sigrid.

Barockt

140906-2_l
Mobilbild av utställningsblad. Bilden är Iris, Pierre Gonnord 2011.

Bortskämd som man är tog det emot lite att betala 80:- för att gå på utställning i Kulturhuset. Men så fort jag kom in i huset påmindes jag om vilken fantastisk oas och lyckad mötesplats Kulturhuset är och sponsrar gärna verksamheten. Dessutom hade jag läst en del bra recensioner om själva utställningen – Barockt.

Efter besöket kan jag bara instämma med att det är en bra utställning. Det som är speciellt är blandningen mellan barocka originalverk och nya alster samtidigt som hela utställningen håller ihop. Mitt favoritverk blev ett stort fotografi över en halvt raserad kyrka i USA; Kingdom of heaven, Annika von Hausswolff 2011. Sen gillar jag att Nationalmuseums samlingar används även under ombyggnaden. Det är onekligen speciellt att exempelvis se Rembrandt. Det blir spännande att se besöka Nationalmuseum när det är redo igen. För övrigt ser jag också fram emot när närbelägna Nobel Center kommer att vara på plats!

Som vanligt tycker jag att det är intressant att se hur själva utställningen är uppbyggd. Det är häftigt hur ett tomt rum kan förvandlas för olika syften.  Såna där ”svarta rum” för exempelvis videoinstallationer tycker jag exempelvis är coola :) Isaac Juliens video The leopard är en film som väcker känslor – obehagliga sådana om kontrasten i att drunkna som flykting alldeles nära en badstrand med turister. Det udda och döden som tema hör så klart hemma i en utställning med barockt tema.

Till utställningen hör en audioguide i form av en app där det även finns en variant för barn. Jag tyckte att programmet var bra och lyssnade efteråt för att repetera och lära mig mer.

Det som också var givande i Kulturhuset var några unga, barfota spontandansare som dansade street och break i ett stort tomt rum på det fina trägolvet. De dansade för att de ville, helt utan tanke på publik. Mer sådant!

Barockt, Kulturhuset 5 april – 19 oktober 2014. Samarrangemang med Nationalmuseum och Stadsteatern

Börja uppifrån och sluta längst ned

_MG_2664-kopiera_l

I helgen var vi på landet. Framför allt för att delta på en släktings stora 50-årsfest. Festen var välbesökt av glada gäster och maten var fantastisk god med en jämtländsk buffé och en lite speciellt tårta. Alla goda fiskar var det som utmärkte sig alldeles extra. Vad jag förstår var kocken från Ottsjö. Ute på landet började hösten märkas på riktigt. Det var totalt becksvart på natten och för att sitta ute behövdes lite mer kläder än tidigare.

I sommar har jag stickat min första ”Uppifrån och ner-kofta”. Eller snarare är det en gigantisk ”provlapp” för att kunna göra en ny kofta som jag vill ha den sedan. Jag gillar färgen och formen ordentligt på denna. Men i övrigt kan jag bara konstatera att jag har otroligt många misstag att lära mig av till nästa kofta ;)

Kofta ”uppifrån och ner”. Tant Kofta/Lotta Blom.
Drops Cotton Meriono, (52% ull, 48% bomull), Oeko-Tex och maskintvättbart i 40 grader.