Bokens dag

DSC_1321 (1)
En suddig mobilbild får illustrera Bokens dag då jag inte gillar att fota eller publicera bilder utan att fråga. Inte ens på kända personer.

I fjol missade jag Bokens dag då biljetterna tog slut direkt. I år köpte jag biljetter så snart de släpptes plus att evenemanget bytt plats till betydligt större teatern. Igår var det därför äntligen dags – och vilken kväll det blev! Ett genomgående professionellt genomfört program där varje framförande var riktigt bra. Bredden var stor, presentationsformerna och personligheterna olika (men karismatiska allihopa) och samtidigt höll den röda tråden. Bravo! Detta trots att en av mina favoritförfattare, Kajsa Ingemarsson, tyvärr inte kunde medverka på grund av sjukdom.

En bonus var att två av författarna länge arbetat som manusförfattare (Ahnhem och Fredriksson), det väcker mitt intresse extra då det också är en del av mitt arbete att skriva manus. En annan bonus var att alla författare bland annat fick med sig en bok som tack – Den dolda staden där jag medverkar med två texter :) Det enda som jag tyckte var synd på hela kvällen var att publiken var så pass homogen, synd att inte fler olika sorters människor överraskade sig själva med att vara på plats.

De författare som medverkade var i nämnd ordning:

Stefan Ahnhem
Jag gillar nästan Ahnhem mer i intervjufåtöljen än som författare – en häftig person som har en speciell image.  Ahnhem berättade att han inte har kunnat ta in sin succé än. Andra boken kom tydligen till på grund av hans egen nyfikenhet för vad som hänt huvudpersonen tidigare och utspelar sig därför före den först utgivna boken. Ordningen att läsa dem är dock valfri menade Ahnhem. Bok tre är under produktion och även i den försöker författaren att undvika text som inte är absolut nödvändig. Att böckerna ändå är så långa förklaras utifrån friheten att inte vara låst till filmmanus med exakt angiven tidsram. Läst: Offer utan ansikte.

Karin Tegenborg Falkdalen
Du som brukar läsa min blogg vet att jag gillar nördar. En sådan tror jag mig våga påstå att Tegenborg Falkdalen är. Oj, vad otroligt mycket hon kan om kvinnorna och döttrarna kring Gustav Vasa! Vilken fin insats att sedan kunna berätta om detta och formulera det i något så ovanligt som storsäljande historieskildringar. Tegenborg Falkdalen är en lokal författare – det väcker alltid mitt intresse lite extra.

Jan Guillou
Guillou berättade att hans viktigaste fråga är kriget med terrorismen. Men i sin pågående serie – en nutida familjesaga i tre generationer – tar han också strid för bortglömda kvinnor som gjort oerhörda uppoffringar för sitt land. Guillou beskriver en hämndkänsla som landar i en feministisk text. Egentligen hade han bestämt sig för att sluta skriva, men funderingarna kring den nutida familjesagan kunde inte lämna honom utan fungerade ungefär som en matematisk gåta som allteftersom löste sig tills historien fanns att skriva. Guillou tog upp att han inte vill skriva något som redan finns, utan vill ge läsarna något nytt. Bonus att se en sådan betydande författare i verkligheten.

Mikael Bergstrand
Bergstrand är författare jag inte kände till tidigare. Om böckerna är lika underfunderliga som hans framförande borde de vara bra. Temat är kulturkrockar i feelgoodgenren. ”Människor som inte tror sig ha fördomar är de farligaste”, poängterade Bergstrand. De två första böckerna utspelar sig i Indien och den sista i triologin utspelar sig i Sverige.  Bergstrand berättade att han går igång på möten med människor och har använt många verkliga personer som inspiration. En ny bok är under produktion och den kommer att ha ett nytt tema när en person flyttar från södra Sverige till Stockholm, kanske i början av 1980-talet.

Stina Stoor
Vilken omtumlande upplevelse att lyssna på Stina Stoor. Det här en debutant som borde göra de etablerade författarna gröna av avund. Det var fascinerande när hon berättade sin egen bakgrund, med långa pauser som bara norrlänningar behärskar. Men uppläsningen på dialekt – wow! Jag är mållös. Stoor har gjort en novellsamling som handlar om de små sakerna – det som är hemma, det man kan säga att människor krigar för.

Anna Fredriksson
Fredriksson är en vardagsskildrare som skriver relationsromaner där små detaljer får stor plats. Det handlar om vardagskonflikter och att ingen är ond utan att man bara har olika agendor eller missar i kommunikationen. Författaren har mycket strukturerade dagar för sitt skrivande, skriver om och granskar sig själv vilket hon ser som en förutsättning för skribenter som vill bli publicerade. Boken under produktion handlar om vad som händer med vänner efter en skilsmässa, ett ämne som det inte finns så mycket skrivet om.

Catarina Lundström, regional biblioteksutvecklare, gjorde ett fint jobb som konferencier och började rent gripande genom att tacka Henning Mankell för allt och genom att redogöra för Bokens dags allvarliga bakgrund.

På tal om biljettsläpp har jag för övrigt bokat biljetter till nya Bond-filmen Spectre som jag ska se på premiärkvällen. Det känns som en perfekt höstaktivitet mellan alla böcker som jag blivit inspirerad att läsa!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *