Vägen mot Bålberget

untitledEn bok om hur vi människor följer den tiden vi lever i. Att vi kanske inte alls var mer toleranta förr, utan att det svänger fram och tillbaka beroende på vilket samhälle vi befinner oss i. Hur moralen ändras och hur starka auktoriteter får makt visar sig också i boken.

”Tidens tro drabbar människan” står det på minnesstenen för verklighetens Häxberget i Kramfors. Här brändes ett 70-tal kvinnor 1675, det vill säga 300 år innan jag föddes. Det är Sveriges största dokumenterade massavrättning i fredstid och en femtedel av kvinnorna i området Torsåker/Dal/Ytterlännäs miste livet. Vägen mot Bålberget tar fasta i denna händelse, men utspelar sig i flera tidsepoker som väver in i varandra.

Utöver den skickliga historiska  summeringen använder Söderlind ett elegant språk i boken. Framför allt tycker jag att hon gör det bra som skriver på olika vis beroende på vilken tidsperiod berättelsen utspelar sig i.

Det är inte bara häxjakten som smärtar under läsandet, utan här finns incest, misshandel, hög barndödlighet och svält på grund av fattigdom och missväxt. Samtidigt finns där även kärlek och en oerhörd vilja att hjälpa andra både i de delar som utspelar sig på 1600-talet och i nyare tider. Trots hemskheterna som utspelar sig skiner en värme igenom som gör läsningen till en trevlig upplevelse.

A valde boken utifrån att hon hade hört författaren som sommarpratare vilket resulterade i att hon nu tycker att boken kanske är Minsta bokklubbens bästa bok. Se till att orka igenom ett par kapitel i boken så är du fast sen!

Efter att jag läst ut boken lyssnade jag också på radioprogrammet och fick fler aspekter kring berättelsen. Bland annat resonerar Söderlind kring att sanningen kan se ut på olika vis, och att den sanning vi berättar kanske är den vi tror ska hjälpa en annan person bäst. Hon jämför sitt författarskap med att forska och hur historien växer fram allt mer utifrån en hypotes som ska bekräftas eller visa sig vara fel. Söderlind, andra generationens flykting, pratar också om att vi idag i Sverige lever i en illusion av en ständig fred, att kriget kommer förr eller senare är det vi snarare borde vara säkra på. Tankeväckande!

Vägen mot Bålberget, Therése Söderlind.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *