Hög tid – nu är tiden över

Det blev många besök på Jamtli i sommar. Utomhus… Att gå in blev inte prioriterat. Av den anledningen höll jag nästan på att missa utställningen Hög tid. Som tur kunde jag få in det nu i helgen när det var sista chansen.

oversikt-vinterrum-med-gaupas-sommarsang
Hög tid, översiktsbild: Utställningsform, Jeanette Wahl JAMTLI.
Foto med godkännande för min publicering: Jamtli.

Hög tid var en utställning med lokala slöjdare, allt från textilt hantverk och klassisk träslöjd, till konstslöjd och mer abstrakta figurer. Att de medverkande var lokala kändisar inom hantverk, gjorde att jag känner till flera av dem både till namn och person, och har kunnat följa dem under tid. Träslöjdaren Tage Lundqvist har jag till exempel själv haft som lärare. Det var också en hel del representerat från skapare som jag inte bekantat mig med tidigare – alla med hantverksskicklighet som gemensam nämnare.

Jag kan inte få fram den variation och stora representation som var med i utställningen. Bara några få exempel är skinngarvning (Inga Qvarnfordt), instrumenttillverkning (Christer Jonsson, Gunnar Stenmark), tråd-/luffarslöjd (Göran Lundvall, Ove Hedenström), nålbindning (Mia Svartholm), keramik, pappersklipp, möbelsnickeri, smide o.s.v.

Flera personer från grupper/sammansättningar av konstnärer fanns med, exempelvis från Gaupa, Lermakarna och Drejeriet. Alla tre glasblåsare från Storsjöhyttan medverkade, bland annat visades Nilla Eneroths glaskåsor med stroppar av naturläder.  Storsjöhyttan har själva en pågående utställning där bland annat kåsor i samma stil är med. Johanna Samuelssons flerfaldigt prisade textila experiment med struktur och folietryck är samtidigt aktuellt i SZ+DAY 2015 till och med 25 september (mer om det i kommande inlägg).

Jag tyckte om utställningens uppbyggnad. Det finns översikter och samtidigt det lilla. Uttalat lekvänliga träskulpturer i konstrast mot alster innanför glas och, som för Linda Svedbergs keramik, annorlunda avgränsat innanför ett galler. Leif Wikners träklot fick extra glans i en mystisk rymd av ljus, foto och ljud.

Jag uppskattar de hantverkare som arbetar med återbruk, eller som Dag Hartman, som bland annat gjuter smycken i form av djurtänder och -klor. Avgjutningar i brons eller silver där inga fler djur behöver sätta livet till enbart för människans dekoration, samtidigt som smyckena kan ge ursprungliga känslor.

Det går egentligen inte att välja ut favoriter från så många olika tekniker, men det jag föll för extra var Patrik Granudds fiskedrag i masurträ och två klänningar av Hanna Isaksson och Katarina Widegren Flach (Varpverket). Klänningarna är handvävda (korskypert), sydda och broderade. Kanske fastnade jag extra för de här plaggen för att de är så användbara, vardagliga men samtidigt fantastiska, och att jag har en viss insikt i arbetet som är nedlagt i de här teknikerna.

Jag är tacksam att jag kom iväg och såg utställningen i tid, fylld av inspiration. För dig som inte kunde besöka Jamtli under den här perioden hoppas jag ändå att jag lyckades förmedla min beundran och hoppas att du har möjlighet att se mer slöjd vid ett annat tillfälle. Jag vill samtidigt be om ursäkt för att jag bara kunde nämna en liten, och delvis slumpmässig, del av utställningen här, varje enskilt objekt är egentligen värd sin egen historia.

Hög tid, slöjd och konsthantverk anno 2016. 1 maj–18 september 2016, Jamtli. Arrangörer: Jamtli och Hemslöjdskonsulenterna i Region Jämtland Härjedalen. Utställningen avslutades i samband med Gastronomi- och kulturveckan i samband med UNESCO:s Creative Cities Networks årsmöte i Östersund. Fri entré (ivarjefall i nuläget, idag kom det upp i pressen om föreslagna förändringar av entrépriser till Jamtli).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *