Kändisar och krisberedskap

dsc_4379
Ännu en bild från fina Hotel Pigalle.

Jansson, Kerjel & Wilderäng
En av de aktiviteter jag såg fram emot mest privat på Bokmässan var ett författarsamtal med Anna Jansson, Robert Karjel, Lars Wilderäng och Andreas Ekström (journalist/moderator). Det blev också så bra som jag hade hoppats på.

Samtalet hade utgångspunkt i att förstå vår samtid via skönlitteratur. Författarna tror att intresset nu för dytopiska böcker kan ha sin förklaring i att döva ett dåligt samvetet för att vi har det så bra, eller för att hantera oro och en osäkerhet som gör att scenarier målas upp. Karjel menar att magkänslan är att det som är bra kan gå oss förlorat.

Alla tre författarna visade på att Sverige saknar krisberedskap. Jansson jämför med Finland som enligt henne har möjlighet att ta hand om sina medborgare ett helt år vid kris. Hon tycker att det är ett pedagogiskt problem i Sverige att ingen vill tala om detta och föra ut det. Politiken struntar i frågan om beredskap, sa Karjel, då det skulle innebära jobbiga beslut och kostnader. Wilderäng menade att all information är bättre än ingen – det är bättre att veta att “Sverige inte har någon mat och beredskap”, än att det går rykten.

Karjel berättade om sin fascination över hur viktig kommunikationen är, och hur bra exempel mobiltelefonerna kan fungera även då utbildning och vård är utslaget, och tar upp Somalia, Krim, Ukraina och Syrien som exempel. Wilderäng menar att nya samhällen alltid uppstår efter en kris utifrån driften att organisera oss och att kommunicera.

En diskussion följde kring mediaflöde, desinformation och korta nyheter anpassade till Twitter. Slutligen frågade Andreas Ekström vad de tre författarna skulle göra om de fick obegränsat med pengar till en aktivitet för att förbättra? Wilderäng och Jansson skulle väja att bygga upp försvaret med totalförsvarsplikt och lager. Karjel vill bygga upp ett starkare oberoende där Sverige använder inhemska resurser.

När jag pratade med Wilderäng efter panelsamtalet berättade jag att jag och Mellanbror läser böckerna bägge två. Wilderäng sa då att han har en idé om att kanske skriva om ett liknande scenario som i Stjärnfall-triologin, men ur en ungdoms perspektiv, när föräldrarna aldrig kommer hem från arbetet. Blir den boken av kommer jag och Mellanbror läsa den direkt!
Anna Jansson, Robert Karjel, Lars Wilderäng, Andreas Ekström
Bokmässan Göteborg 2016.

dsc_4240
Elin Olofsson, författare, och Catarina Lundström, regional biblioteksutvecklare Jämtland/Härjedalen i Norrskensmontern.

Elin Olofsson
Jag tog mig äntligen för att ta kontakt med jämtländska Elin Olofsson på Bokmässan. Jag följer henne digitalt sedan länge, men för mig som introvert kostar det alltid att ta det där steget. Elin signerade böcker utifrån att hon blev utsedd till trea i Årets bok (Bonniersbokklubbar) efter Martina Haag och Jojo Moyes (stort!). Dessutom pratade hon i den så kallade Norrskensmontern. Det var en nyhet på Bokmässan i år med tanken att samla ihop och marknadsföra författare från Jämtland/Härjedalen, Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten.

Efter att ha tagit kontakt med Olofsson blev jag inspirerad till kontakt och letade efter Anna Lissjanis som jag också har följt digitalt under lång tid, men jag var lite för sent ute tyvärr.

Bodil Jönssons tio tankar om arbete
Göteborgs Posten (GP) hade bland de mest intressanta föreläsningarna/samtalen på Bokmässan. Hade jag varit på Bokmässan enbart privat hade jag försökt hänga där en stor del av tiden. En av dem som jag ändå fick möjlighet att lyssna på var Bodil Jönsson, i ett samtal kring hennes senaste bok, Tio tankar om arbete. Jag har inte hunnit läsa boken än men det var intressant att ta del av några av hennes tankar kring arbetstid, arbetsfokus, mänsklig tillväxt, tidsplånbok, tro på framtiden, ställtid och lagomarbete. Hennes tanke kring rättvisa tilltalade mig – “solidaritet är att möjliggöra att vi kan vara så olika som möjligt och leva bra liv”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *