Apropå mässor

dsc_0260Del av ljushallen i vårt fina bibliotek.

Inför morgondagens besök på Fotomässan kommer jag att tänka på Bokmässan som jag besökte i september. Några intressanta föreläsningar som jag lyssnade på, men inte har skrivit om än, var ett gäng inom feminism, jämställdhet och jämlikhet. En uppräkning:

  • Allra käraste systerskap. Ebba Witt-Brattström, Kakan HermanssonParisa Amiri i ett samtal om feminism, yttrandefrihet och skapande.
  • Sexuell assistans – är det möjligt? Jens Rydström, Lunds universitet. I Sverige är ämnet tabu och det pratas inte alls, i synnerhet inte vad gäller personer med begåvningsnedsättning. Det enda som sägs är hur kvinnor med funktionsvariation ska skyddas. Undantaget är unga män med ryggmärgsskador där det finns en attityd att rehabilitera. Oron för sexuellt utnyttjande är befogat, men man pratar aldrig om hur man kan hjälpa. I Danmark finns en utbildad yrkeskår som kan ge råd, det finns riktlinjer och checklistor.  Det är få som behöver assistans, det kan bland annat handla om att flytta en person i position. I Sverige saknas rättsfall och riktlinjer vad som är okej menade Rydström.

  • Slut-shaming – om sex kön och skam. Katarina Wennstam, författare aktuell med boken Flickan och skammen – om samhällets syn på slampor (sept. 2016) Pelle Ullholm, sexualupplysare, RFSU Carolina Hemlin, chefredaktör Ottar. Ett samtal om kåthet, kön, skam och ryktesspridning och slut-shaming. Slut-shaming = ryktesspridning av sexuell karaktär där syftet är att dra ner kvinnan i maktposition. Det här är en fråga för killar och tjejer, vuxna och barn med målet sexuell jämställdhet.  Den här programpunkten var en ögonöppnare!

  • Normkritisk språkvård. Lena Lind Palicki, språkvårdare, Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen Ylva Byrman, språkkonsult, doktorand Göteborgs universitet – avhandling om hur ekobrottsförhör dokumenteras + Språket P1. Hur skapar vi ett demokratiskt språk där alla inkluderas? Lena Lind Palicki diskuterar normkritiska språkförslag av typen ”person med missbruksproblem” istället för ”missbrukare” och pronomenval som ”en” istället för ”man”, och förhållningssätt för att främja att språket blir så demokratiskt och som möjligt.  Synliggöra normer, ifrågasätt, vänd upp och ner på normaliteten, inkludera. Ibland uppstår konflikt med att skriva klarspråk och med medias korta rubriker. Det är inte orden som är viktigast i normkritisk språkvård, utan diskussionen. Föreläsarna pratade om att acceptansen måste finnas så att det inte personer undviker att prata för att de inte känner till ”rätt” begrepp.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *