Stockholm by bike

Med endast två tjänsteresor per år senaste åren gäller det att utnyttja tillfället även till privat nöje när resan är på plats. Egentligen är jag oftast för trött vid arbetsresor, vill bara lägga mig i hotellsängen, läsa och lata mig. Men inte blir jag piggare när jag väljer den varianten… :P

I måndags kväll var min tanke att äta en snabb sallad med kollegorna och sen ta det lugnt på hotellet. Även om jag kände att det var slöseri på tid och det fina vädret. Efter lite velande hamnade vi inte alls på en salladsbar utan det blev indisk mat istället. Mumsig tikka masala, curry med kyckling och biff. Under middagen konstaterade jag igen att det egentligen var för soligt för att gå inomhus. K försvann en stund i surfande i sin telefon och utbrast plötsligt: ”Vi cyklar!”.

Helt oväntat befann jag mig plötsligt med K på cykeltur. Vi tog ut hyrcyklarna från City Bike på Sveavägen, cyklade till Stureplan och så småningom till Skeppsholmen via Nybroviken och Blaiseholmen och slutligen tillbaks till hotellet vid Hötorget. Ute på Skeppsholmen åt vi blåbärsglass och relaxade vid vattnet och svanarna i den fina sommarkvällen. Jag hade en toppenkväll. Det var roligt med hyrcyklarna också, de gjorde att jag skrattade.

Cyklarna från City Bike hämtas och lämnas på en mängd cykelställ i Stockholm. Ett periodkort går att köpa på Pressbyrån/seveneleven (165:- för tre dagar eller 300:- för säsong). Sen är det bara att ”blippa” vid cykelstället för att cykeln ska gå att ta loss. Inom tre timmar behöver man byta/lämna tillbaks och det kan göras på vilken annan/samma cykelställ som helst. I appen går det bra att se var det finns lediga cyklar och göra felanmälningar. Företaget åker runt och flyttar/fördelar om cyklarna och reparerar det som behövs.

 

Sommarkväll på Fotografiska

Med en fin promenad i sommarkvällen, genom Gamla stan fram- och tillbaka, besökte jag Fotografiska ikväll i trevligt sällskap av A-C. Det var ett bra tag sedan mitt senaste besök, så alla fyra aktuella utställningarna var nya för mig.

Irving Penn
Jubileumsutställning för den kände fotografen som föddes för 100 år sedan. Klassiska porträtt, Penns karaktäristiska bilder av personer stående i ett ”hörn”, foton av ursprungsbefolkningar, föremål och växter i förfall och stilleben. Jag fick också se scarification på ett vis jag inte sett tidigare, coolt! Min favorit blev de bilder på okända personer som skulle symbolisera olika yrken. Jag gillade också de bilder, av exempelvis blommor, där samma bild fanns både i färg respektive svartvitt. Intressant att reflektera över olikheten. Andra bilder väcker upprörda känslor, som de heltäckta Marockanska kvinnorna.
Irving Penn, Resonance – Photographs from the Pinault Collection, 16 juni-1 oktober 2017.

Like a Horse
Mest omfattande utställningen för tillfället. En mängd olika fotografer får symbolisera hästen i olika tolkningar och det blir uppenbart att en häst kan stå för så olika saker. Den kan vara en vän, en tävlingshäst, en uppvisningshäst, en skogsmaskin, ett konstobjekt osv. Ett par bildserier fotograferades på 1800-talet och jag uppskattar lite extra att de var med.
Like a Horse, 19 maj-3 september 2017.

Akseli Valmunen
Young Nordic Photographer of The Year 2016
visar bilder där kloning av husdjur i Sydkorea belyses och dokumenteras. Obehagligt. Men relevant att ta upp området.
Akseli Valmunen, The same new pet, 31 maj-27 augusti

Berning & Battista
Kvällens favoritutställning. Foton i olika storlekar, men några gigantiskt stora, som därefter behandlats och gjorts om till exempel genom att använda sax, färg, tråd eller genom att rispa i fotots yta. Kreativitet och fascination för hantverk genomsyrar utställningen som lyckas hålla en fin röd tråd trots olika motiv och uttryckssätt. Jag är som vanligt svag för kollage och blandteknik, här visas det i sin mest inspirerande form.
Tina Berning och Michelangelo Di Battista, Confluence, 2 juni-27 augusti.

Efter en intensiv och givande arbetsdag, promenaden t.o.r. Fotografiska, och besöket där, avslutas kvällen med välbehövligt hotellhäng och bokläsning.

30-årsjubileum


Jag är på vernissage. Foto: Petra.

I helgen var jag och Petra på vårt första Cardio-gruppträningspass. Sen gick vi på stan och besökte bland annat Jazzkökets lilla saluhall, Hamngatan 10 och gick som sagt på vernissage.

Cardio-passet har jag gruvat mig för länge då konditionsträning och jag inte trivs tillsammans. När ledaren dessutom blev utbytt till gymmets mest pressande blev jag nervös på riktigt. Passet består av stationsträning där deltagarna flyttar sig mellan löpband, stakmaskin, assault bike, rodd och spinningcykel. Förutom det underliga löpbandet gick det förvånansvärt bra. Tycker nog att vanliga Synrgy360-passen kräver minst lika kondition. Kan bli fler cardio-pass… ;)

Vernissage var det på Drejeriet som alltså firade 30 år på Hamngatan 7. Gillar blandningen av bruksföremål och konst, olika hantverkare med skilda uttryck. En del kan kanske ses dyrt – men om man ska köpa en udda mugg är det så värt att köpa en sån här kvalitetsprodukt och bara betala dubbla priset mot en serietillverkad! Petra fastnade för muggar med guldkant, jag hittade några pingviner och keramiktavlor som tilltalade mig allra mest.

Den här helgen är det mest familjen som gäller. Skolavslutning där Storebror avslutade grundskolan, han har presterat synnerligen fint och är nu på väg mot teknikprogrammet efter sommarlov och sommarjobb. För att fira sommarlovet ytterligare har vi bakat, fikat själva och bjudit in släkten på jordgubbar!