Islandströjan

Så här blev islandströjan som jag stickade under höstens KAL/”knit along” via Järbogarn. Gemensamhetsstickningen gick under #kammeborniaafmaeli i sociala medier, tröjmodellen heter Afmaeil.

Trots att jag till sist fick ta de färger som fanns hemma i garnbutiken, istället för de jag hade planerat, är jag ändå nöjd med färgerna. Det blev heller inte precis de färger jag skrev om i tidigare inlägg. Jag är nöjd med tröjan generellt också, även om den är lite högre i halsen än vad jag föredrar.

Tempot i den här gemensamma aktiviteten var för högt för mig. Jag vill sticka som avkoppling, inte för att prestera. Men! Det var väldigt inspirerande att vara med. Och jag gillar garnet och tröjan, så jag kan mycket väl tänka mig att sticka en till längre fram i andra färger och i lugnare fart.

Garnet är fantastiskt och när det var dags att tvätta den färdiga tröjan ville vattnet bara rinna av istället för att sugas in i tröjan! Islandströjor är tänkta att kunna stå emot en del vatten, det stämmer uppenbarligen. På Island benämns islandströjor för ”Lopapeysa” och de har explosionsartat ökat i popularitet bland turister. Även isländskt gran säljer väldigt bra och stickade produkter från Island har historiskt varit betydande för befolkningens försörjning. (Hemslöjd 2/2017.)

Material: Léttlopi, isländsk ull
Mönster: Järbo Affameli, 91000 stl. L
Övrigt: Jag följde mönstret helt men stickade på stickor 4 istället för 4,5 eftersom jag stickar löst.

Reptilhjärnan och digital transformation

Idag deltog jag i en föreläsning om reptilhjärnan och digital transformation med Mike Florette. Det var underhållande, en hel del repetition, men även några tips av mer konkret form. Punkter jag tar med mig:

  • Det är inte för sent att börja jobba med vad jag ska bli när ”jag blir stor”.
  • Begrepp: digitisering, digitalisering, digital transformation, digital natives.
  • Tjänstesamhället kräver något nytt jämfört med industrisamhället, nämligen engagemang. Men enbart 13-16 % av medarbetare i EU och Sverige känner engagemang till sitt arbete.
  • Wayne Dyer: ”If you change the way you look at things, the things you look at change”.
  • Det går att göra människor upprörda via mail/sms. Men för att lugna något eller prata om känslor krävs personlig kontakt. Det är svårt att skapa tillit digitalt.
  • Välj orden noga i digital kommunikation. Tänk på ”framing” (ramverk). Använd inte negationer som: ”Det är inte farligt.”, ”Jag är inte slarvig.”. Det som förstärks får uppmärksamhet och kommer då hända.  Fokusera på vad du står för, var du vill nå, vilket som är målet.
  • Gnäll dödar hjärnceller. Vid gnäll i grupp – fly!
  • Det är viktigt att börja och sluta varje dag positivt.
  • Träning är bra för hjärnan. Om den är frivillig.
  • Om vi vill komma ihåg telefonnummer måste vi träna det, annars försvinner funktionen.
  • Den effektivaste återkopplingen är den där ansträngningen ger beröm. Det gynnar framtida ansträngning, motivering och utveckling (Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap, KI).
  • Hjärnan har inte utvecklats vad gäller förmågan att ta in intryck. Den är begränsad varför vi inte kan göra fler saker samtidigt (ex. titta på dator eller telefon under ett samtal). Vi måste träna på att lyssna, pga den låga kapaciteten. Hur är en person när den är närvarande? Tänk på att välja rätt tillfälle för ett samtal, om en person redan är upptagen fungerar det inte. Tänk på att det inte är någon fara att lägga bort mobilen, den tar emot sms, mejl osv under tiden.
  • Humor är viktigt
  • Attityd = strukturerad förväntning. Tankar vill gå enklaste väg, det som kostar minst, lika som vanligt. Det här gr att utveckla. Är du petig eller noggrann? Välj det ord som är snällt mot dig.
  • Memes, ex. slogans. Tillräckligt många memes =  kultur. Tänk på om du vil sprida skitsnack eller något positivt. När den är lämnad har du inte kontrollen längre. Memes om sex, fara, kris och mat får mest uppmärksamhet. Används ofta som ursäkter, ex. ”Jag har inte tid.”. Säg istället ”Jag prioriterar att arbeta mot mitt mål istället och väljer därför bort”.
  • Spegelneuroner ger oss ex. behållning av att se en film. Tänk på att en glädjespridare kan ”smitta” en hel grupp, vi blir glada av att se andra glada människor.