Kategoriarkiv: Musik

Temafest – country


Jag i countryutstyrsel (plus spetsiga mockaboots utanför bild).

Igår var jag på country-fest. Jag hade kanske inte tänkt att skriva något om det, men kollegan D kommenterade så jag passar på att dokumentera evenemanget ändå.

Det var en fest via arbetet, men inte för bara min avdelning, utan även för alla andra i samma myndighet i stan. Festen var en succé redan på förhand. Även om det hade blivit en trist tillställning var det en fantastisk uppladdning, förberedelser och snack inför festen i över en månad på fikat på jobbet. Så kul! Själv fick jag låna hatt, skjorta och boots av M som dansar linedance. Allt passade perfekt, som om det hade varit köpt för mig, bekvämt för fest!

Festen i sig blev också lyckad. Lagom aktiviteter och allra roligast att så många kom, även en del som inte brukar delta på fester. Kul att se kollegornas klädval också, chefen J hade vunnit om jag hade delat ut pris, han passade så bra i sin outfit. Mina bekanta 2 Kockar stod för maten och buffén bjöd på en del lite roliga saker som picklad rödlök och bönsallad. Plus för barpersonalen som hade rutiga skjortor och hattar de med.

Idag lördag hade jag på förhand vikt för att slöa efter fest och efterfest, det var lätt i finvädret. Jag har verkligen bara tagit det lugnt, struntat i alla måsten, suttit ute på café i solen, ätit oxfilé och sen lördagsgodis i form av marshmallows i chokladbit från Åre Chokladfabrik :P Eftermiddag  och kväll följer jag digitalt ÖFK:s match mot Kalmar och så klart semifinalen i hockey-VM som börjar precis nu!

 

Passion

Jag var nyfiken på musikalen Passion men tyckte den var lite dyr och hade inget sällskap. Jag misstänkte att det kanske inte var den roligaste föreställningen att ta med nån av sönerna på. Då visade det sig att jag hade en kollega som inte heller hade något sällskap och visps var jag på väg!

Tack och lov för att jag kom iväg sen. Jag hade inte velat missa det här. Vi satt bara några rader från scenen, alldeles nära orkesterdiket, och om jag ska beskriva föreställningen med ett ord blir det – pampig. Det var pampig musik, pampiga kläder, kläder och ett sällskap som ägde scenen.

Att saker inte behöver vara tydligt avgränsat svart eller vitt, och att slutet inte gick att förutse, var saker jag uppskattade med storyn. Clara (Mari Lerberg Fossum) var en fröjd att se i sin klart röda klänning och Annica Edstam var så skicklig roll som Fosca.

Passion – en Broadwaymusikal av Stephen Sondheim. Norrlandsoperan och Norrlandsoperan Symfoniorkester. Storsjöteatern, Östersund 31 mars 2017.

Rock of Ages

Storsjöteaterns ridå.

I helgen fick jag och tonårssönerna uppleva ”sex, drugs and rock’n roll” i form av musikalen Rock of Ages. Föreställningen utspelar sig i, och och kring en nedläggningshotad, bar på Sunset Strip Boulevard i Hollywood. Det är fart, komik och härliga rocklåtar som presenteras av avgångsklasserna i estetutbildningarna från Storsjögymnasiet.

Det här är en ganska lång föreställning men jag hade roligt rakt igenom. Hitlåtarna avlöser varandra igen och igen. Eleverna är (så klart) ojämna, med både fullfjädrade artister och andra på väg, men det gör ingenting.  Över allt lägger sig ett engagemang och energi som bara äger, inte bara scenen, utan hela salongen. Heja ungdomar!

Rock of Ages. Storsjögymnasiet. Storsjöteatern, 23 &  24 februari 2017, Storsjöteatern, Östersund.

Hemlängtan

Romeo & Julia Kören har en föreställning om att vara flykting, att hitta sin plats i ett nytt land med många möjligheter, men att samtidigt sakna sitt tidigare liv. Ett aktuellt ämne där jag känner att det var bra för diskussion och eftertanke att gå med mina två tonårssöner.

Det var en glädjande stor publik som hade hittat till teatern ikväll. Tyvärr kände jag mig yngre än… nästan alla…. Gissa då vad mina söner var! Det var en extra homogen publik idag. Så synd att inte ungdomar och unga vuxna går mer på teater. Det här är kvalitet, intryck och utveckling. Som Mellanbror sa: ”Det var så skönt att bara sitta ner en stund och vila i föreställningen efter alla läxor och annat”.

Föreställningen omfattade 1800-talsmusik i form av traditionella svenska visor och amerikanska sånger med texter från autentiska brev av svenska utvandrare (via Migrationsverket) och av Carl Jonas Love Almqvist som flydde till Amerika. Några korta texter lästes, gitarr och kontrabas förstärkte finstämt tillsammans med amerikakoffertar och sockerlådor på scenen.

Sist av allt bjöd kvällens ensemble på ett smakprov från sin kommande uppsättning – Bellman. Här fick jag en aning om att kören kanske ändå landar allra bäst i den renässansmusik där de brukar hålla sig. De gjorde bra reklam, för nu vill jag gärna se den föreställningen också om jag får möjlighet.

Hemlängtan, Romeo & Julia Kören, Storsjöteatern, Östersund 2017-02-19.

Grymma lurar i julklapp

Tidigt i höstas bestämde jag att kosta på mig själv ett par riktigt bra hörlurar i julklapp. Till stor del som en ren arbetsmiljöåtgärd då jag har stora problem att fokusera på arbetet i kontorslandskap, och jag störs även ofta av att lyssna på musik i kombination med arbete.

Efter en del jämförelser fastnade jag för Bose QuietComfort 35, mycket för att de är trådlösa och väger mindre än konkurrenternas. På Black Friday dök de upp nedsatta i ett antal exemplar, i en enda butik vad jag såg. Redan tidigt, tidigt på morgonen beställde jag mina och hörde sen att de tog slut snabbt. Jag blev till och med erbjuden att sälja till en kollega till mannen eftersom de behövdes snabbt inför en resa.

Hursomhelst behöll jag mina lurar och jag är SÅ nöjd! Jag hade testat dem redan innan både i ett par butiker och på tåg, men att ha sina egna ger den rätta upplevelsen. Det har redan blivit  ett antal timmar både på arbetet och hemma med mina Bose. Allt ”buller” försvinner magiskt, även samtal längre bort liksom tv, musik och kollegor. Kommer någon närmare hör jag däremot bra vad de säger. Jag har använt hörlurarna lika mycket utan som med musik. Och tack vare brusreduceringen går det att få en utmärkt musikupplevelse även med låg volym om så önskas. Plus för lång batteritid och lättsam styrning via knappar på hörlurarna och via app.

Något annat som fungerar bra som julklapp till sig själv eller någon annan är en bok. På Bokens dag hade jag förmånen att lyssna på Johan Egerkrans. I signeringskön stod jag först och fick därför även tillfälle att prata lite kort med Egerkrans.

Om du har en julklapp kvar att köpa är Nordiska gudar det den gåva jag rekommenderar att du springer och köper bums. Den borde passa till alla! Som bilderbok för de yngsta, att sträckläsa som Mellanbror gjorde, att nörda in sig i för den som vill, att bara bläddra övergripande i för andra.

Maia Hirasawa

mms_20161113_094237
Maia Hirasawa. Foto: Erika Wall.

En anledning till en begränsad publiksiffra är att Maia Hirasawa kan ge ett allmänt intryck när man hör musiken exempelvis på radio. Som liveartist tar hon desto större plats! Det här var en konsert jag inte hade velat missa.

Hirasawa håller en tydlig profil, hon ser ut att trivas på scenen och många i publiken hade gärna stannat lite längre. Upplägget upplevdes genomtänkt och Hirasawa bekräftade, efter konserten, att hon har provat sig fram till den här ordningen. Jag uppskattade att en av låtarna framfördes på japanska och frågade om hon brukar sjunga på svenska när hon uppträder i Japan. Och det brukar hon – roligt! Den japanska kopplingen ger mig förstås lite extra personligen sedan vi hade en japansk utbytesstudent boende hos oss ett läsår.

I övrigt tänkte jag mycket på första intrycket. Vad mycket det gjorde att Hirasawa bar ett japanskt plagg över sina vita kläder ända till sista låtarna. Ljussättningen var för övrigt effektfull, både strålkastarna och de sju lampkloten i rött och blått på scenen.

Maia Hirasawa, Storsjöteatern Östersund, 12 november 2016.
Turnén fortsätter över landet under hösten. Hirasawa medverkar i bandet Hello Saferide med Annika Norlin i täten.

Sam Outlaw & Molly Parden

dsc_0240

Sam Outlaw med Molly Parden trollband publiken på Storsjöteatern. Det här är relativt nya artister i countrystilen och de spelar ofta på barer. Men de gör sig utmärkt på en sån här scen – de nådde ut till varje hörn av publiken. Molly Parden charmade alla och Sam Outlaw ägde scenen. (Outlaw är för övrigt ett släktnamn, inte ett påhittat artistnamn.) Ett par av låtarna där Molly Parden sjung med i duett nådde allra högsta betyg. Molly Parden hade för övrigt en egen solodel innan Outlaw kom upp på scen, en uppskattad finstämd stund.

Bröderna Johannes och Albin Söderlund (från Lumberjack & The Suits) agerade förband med bravur. Eftersom de har samma namn som mina söners mellannamn kommer jag framöver ha svårt att inte följa var deras musicerande :)

Sam Outlaw, Molly Parden, Johannes & Albin Söderlund. Storsjöteatern 28 oktober 2016. Arr: IF Popgeni.