Kategoriarkiv: Utflykter

Stockholm by bike

Med endast två tjänsteresor per år senaste åren gäller det att utnyttja tillfället även till privat nöje när resan är på plats. Egentligen är jag oftast för trött vid arbetsresor, vill bara lägga mig i hotellsängen, läsa och lata mig. Men inte blir jag piggare när jag väljer den varianten… :P

I måndags kväll var min tanke att äta en snabb sallad med kollegorna och sen ta det lugnt på hotellet. Även om jag kände att det var slöseri på tid och det fina vädret. Efter lite velande hamnade vi inte alls på en salladsbar utan det blev indisk mat istället. Mumsig tikka masala, curry med kyckling och biff. Under middagen konstaterade jag igen att det egentligen var för soligt för att gå inomhus. K försvann en stund i surfande i sin telefon och utbrast plötsligt: ”Vi cyklar!”.

Helt oväntat befann jag mig plötsligt med K på cykeltur. Vi tog ut hyrcyklarna från City Bike på Sveavägen, cyklade till Stureplan och så småningom till Skeppsholmen via Nybroviken och Blaiseholmen och slutligen tillbaks till hotellet vid Hötorget. Ute på Skeppsholmen åt vi blåbärsglass och relaxade vid vattnet och svanarna i den fina sommarkvällen. Jag hade en toppenkväll. Det var roligt med hyrcyklarna också, de gjorde att jag skrattade.

Cyklarna från City Bike hämtas och lämnas på en mängd cykelställ i Stockholm. Ett periodkort går att köpa på Pressbyrån/seveneleven (165:- för tre dagar eller 300:- för säsong). Sen är det bara att ”blippa” vid cykelstället för att cykeln ska gå att ta loss. Inom tre timmar behöver man byta/lämna tillbaks och det kan göras på vilken annan/samma cykelställ som helst. I appen går det bra att se var det finns lediga cyklar och göra felanmälningar. Företaget åker runt och flyttar/fördelar om cyklarna och reparerar det som behövs.

 

Min plats på annexet

Del av lobbyn med konst av Kajsa-Tuva.

I helgen tog jag mig en minisemesterQuality Hotel Frösö park i natursköna omgivningar passande i det plötsliga sommarvädret. Där finns både restaurang, spa,  gym och hinderbana utomhus. Den här gången utnyttjade jag inget av detta då mitt syfte var egentid, ensam med tidningar, böcker m.m.


Korridor i annexet.

Eftersom jag ändå inte ville hänga i lobbyn eller umgås med folk passade det perfekt att jag fick bo i annexet, ”8:an”. Huset är inte så märkvärdig, två våningar hotellkorridor med tegelväggar. Rummen är mer personliga här än i stora hotellbyggnaden då de är olika stora med olika form. Jag hade turen att få fönster på kortsidan rakt ner mot sjön och fjällen och ett ljust badrum med ett så stort och djupt fönster att det faktiskt gick att sitta där och titta ut (ja, jag testade).

Rummet var gränsfall litet, men i princip allt jag behövde fanns och känslan var fräsch. Eftersom hotellet firar två år i dagarna, och sidobyggnaden tillkom senare, är det ett krav att viktiga saker finns på plats som laddare vid sängen, anpassningsbar belysning m.m., och så var också fallet. Plus för en praktisk garderob, skön säng och bra mörkläggning. Även om rummet var litet fanns också en liten, skön fåtölj och ett minimalt skrivbord så jag hade det bra. Tyvärr fanns det däremot ingen vattenkokare eller te :(

Jag kan tänka mig att det är perfekt för idrottsföreningar att bo samlat i det här huset för att kunna umgås och inte störa andra hotellgäster. För den del blev jag inte störd av några ljud under min vistelse, och då var det ändå rätt mycket folk på plats, bland annat en hel del andra ”locals” vad jag såg. Härligt att det går att komma bort och få andra perspektiv så enkelt och nära hem, jag gör det gärna igen. Då vill jag gärna gå på spa eller hänga nere på playan en varm sommarkväll.

Frukosten innehåller som vanligt massor av olika saker, men jag saknade gurka (!), ärtskott eller andra extra grönsaker och grillat som svamp eller tomater. Det fanns ingen omelett eller gröt heller vad jag kunde se.  Bäst av allt på frukosten var ändå att jag fick sällskap av vännen L, så uppskattat att hon tog sig en ordentlig cykeltur för att sällskapa med mig!

Ta en galette

Rekordkylig maj. Minusgrader mest varje dag. I torsdags regelbundet lätt snöfall. Jag blev lite nervös inför ett viktigt utomhusmöte jag hade ordnat på jobbet fredag eftermiddag. Men plötsligt sken solen, det var vindstilla och det gick alldeles utmärkt att genomföra en workshop ute. Idag lördag var det plötsligt sommar!? Bara över en natt så där. Ljuvligt! Extra härligt med finväder nu då bägge sönerna är i Trondheim över helgen.

Med tanke på vädret är det väl i sista laget att leta vårvintern i fjällen nu. Men här kommer ett tips sedan tidigare på säsongen.

Ät en galette som mat, eller crêpe som dessert, på Åre Crêperie & Logi. Roligare och sundare än traditionell snabbmat och i klart trivsam miljö i en gammal brandstation. Jag saknade dock att det inte erbjöds någon variant med svamp.

På bilden en galette med fetaost, kyckling, tomat, pesto, solrosfrön, bladspenat och emmentalerost. Galette är förresten en glutenfri hårdare ”pannkaka” bakad på bovete.

Ett annat ”mattips” är förresten Loka Coconut Dream. Jag är SÅ svag för kokos. Glad att den här smaken kom tillbaks.

Vi såg en mumie!


Uppställning av de kistor och sarkofager som var placerade inuti varandra likt en rysk docka. Pressbild, Thutankhamun – Graven och Skatterna. 

En av de större aktiviteter jag och Lillasyster hade planerat in för vår Stockholmshelg var att se vandringsutställningen om Thutankhamun. Egentligen fick vi inte se någon riktig mumie. Mumifieringen av Tutankhamun lyckades nämligen inte fullt ut – innanför alla kistor, och den kända guldmasken, låg en till stor del förstörd mumie… Dessutom är det inte de äkta sakerna som visas i Stockholm nu, utan fantastiska kopior av den här barnkungen, hans grav och alla hans otroliga skatter.

Hur som helst rekommenderar jag ett besök hus Kung Tut. Utställningen en stor upplevelse som ger möjlighet att lära för alla åldrar. Allra bäst trivs nog vetgiriga som gillar historia och fakta. Det finns en hel del material att komplettera med på hemsidan för den som vill undersöka ämnet ännu mer. Lillasyster (nio år) fick ut mycket av besöket och berättade om det i sin skolklass när hon kom hem.

En annan anledning att se på Graven och Skatterna är för att se på själva uppbyggnaden av utställningen. Här varvas klassisk film, om hur Howard Carters utgrävningar till sist nådde resultat 1922, med glasmontrar, sarkofager att gå in i, visningar på skärmar och montrar och slutligen utställningsbutik och café med intressant utbud. De som kommer hit släpps in i grupper på bestämda tider. Det beror på att besöket inleds gruppvis med guide och en kort film i en filmsal. Allra först finns en del montrar att titta på, så det är ingen fara om man kommer mellan insläppen.

Lokalen ligger i ett magasin på en pir i Frihamnen – bara det kan vara en upplevelse. Lillasyster har till exempel inget minne av att ha sett så stora båtar som hon såg här :)

Tutankhamun – Graven och Skatterna. 2016-11-26 till 2017-04. Magasin 9, Frihamnen, Stockholm.

Ett mörkt år är över

2016 hade sina ljusglimtar men är inte ett av mina bättre år.


Små utflykter och en öppen eld kan ge mycket.

2016 – minus
Första halvåret präglades helt av mammas cancerbehandling, systers långlångtidsskjuksrivning, tiden inför och efter min farbrors sambos dödsfall, och min kusins fullständigt för tidiga bortgång vid 39-års ålder.  Delvis på grund av detta, och delvis på grund av uttömda järndepåer, blev även jag sjukskriven ett par veckor under våren. Med minskad träning efter sjukskrivningen, och det faktum att gymmet öppnade nytt på hösten, har jag fortfarande inte kommit in i nya träningsrutiner. Jag har gått i samtal hos både psykolog och bildterapeut och arbetat med mig själv mentalt, men i övrigt tog jag inte tagit hand om mig själv riktigt bra det här äret.

2016 – plus
Några av de fina stunderna var familjens resor till Stockholm (januari) och till Göteborg (augusti), några fina sommarkvällar, och utflykter till Andersön och Åre vid olika tillfällen under året. Min och Mellanbrors resa till Umeå där mamma var under strålningsperioden är också ett fint minne även om anledningen var tragisk.

2016 – kultur & skapande
Jag har hunnit läsa en del böcker där stunderna med Minsta bokklubben betytt mycket, jag har sytt några klänningar och har kommit igång med stickandet. Dessutom har jag besökt ett antal utställningar, sett teater och, lite ovanligt för mig, varit på några musikspelningar. Och så klart – sett en del filmer på bio där Star Wars The Force Awakens på IMAX utmärker sig. Största kulturupplevelsen för hela året var ändå tveklöst att besöka Bokmässan i Göteborg under tre dagar.

2016 – bloggen
När det gäller bloggen har jag mer tydligt börja rikta in mig på kultur och skapande i vid bemärkelse. Men jag fortsätter även att skriva om familjen och små resor och utflykter då jag vet att det uppskattas. Ett antal Stockholmsresor, resan till Umeå och besöket på Fotomässan i Älvsjö ger inspiration även framåt.

2016 – arbetet
Det här året har inte jobbet stått i fokus, det har varit på tok för mycket privat för att engagemanget skulle orka i någon högre grad. Ändå har jag gjort det som förväntas, blivit nominerad för mitt språkarbete och jag har varit delad handledare för en språkpraktikant från Eritrea. Det känns också skönt att ha passerat åren med deltid och vab (vård av sjuka barn).

Jamtli-sommar

Jamtli är bara så fantastiskt. Både muséet med sina utställningar inomhus, men framför allt Jamtli Historieland med alla sina gårdar från olika tidsåldrar där det ”bor” levande personer. Jag kan gå dit hur många gånger som helst utan att bli uttråkad utan hittar nya saker att inspireras av varje gång.

Ett av Lillasysters största önskemål för sommaren var att få vara ”Barn för en dag” på Jamtli. Det har hon fått vara med råge :D

_MG_1895 _l
Jämtget på Jamtlis fäbod.

Den som är Barn för en dag får stanna fyra timmar på en gård, byta kläder och namn och agera som ett barn från samma tid som gården föreställer. Första dagen var Lillasyster på fäboden. Där fick hon barfota gå ut med getterna i koppel, göra mesost, mjölka m.m.

_MG_1958_l
Lillpiga från 1800-talet.

Lillasyster var Barn för en dag på Jamtli vid ytterligare tre tillfällen i sommar: på Näsgården, Hackåsgården och slutligen år 1975. Roligt och lärorikt!

_MG_3443_l
Lillasyster kör bil 1956.

Vi besökte förstås Jamtli några gånger när vi bara gick omkring och upplevde området också. Bland annat åkte vi gammal buss (se tidigare inlägg), åt kolbullar, picknick, åkte karusell och matade kaniner. Vi hälsade också barnens kusin K och Storebrors kompis H som bägge sommarjobbade kring torget direkt i början av Jamtli.

_MG_3119_l
Guidad cykeltur på Jamtli, här vid Per Albin-torpet 1942 med Isabelle Pedersen som guide.

Pojkarna tycker också att det fortfarande är givande att besöka Jamtli – allra helst när de tar med kompisar. Vattenleken med energikunskap och timmerflottning går alltid hem liksom säckkampen.

En nyhet för i år var att de fick låna sig en varsin gammal cykel och följa med en guide över området där hon berättade om olika saker med anknytning till kommunikation. På 40-talsgården fick de till exempel höra om gengas. Det var en bra aktivitet även om bröderna kanske var lite blyga, men de hängde med och lyssnade ivarje fall :)

Nu har historielandet stängt för säsongen och jag ser redan fram emot nästa sommar där, men några besök inomhus hoppas jag ändå att det blir av innan dess.

 

Sommarkväll i Stockholm

DSC_1997En tjänsteresa innebär oftast hög anspänning där orken inte räcker mer än till jobbet. Men igår, sista kvällen i maj (!), fick jag en underbar sommarkväll som bonus. 

Hur kommer jag snabbast till vatten?, frågade jag mig själv och kom fram till att en promenad runt Skeppsholmen vore trevlig. Det var den också. Den här gången blev det dessutom premiär runt Kastellholmen. Sist jag gick på Skeppsholmen var det så pass sent och mörkt på kvällen att jag inte vågade gå över dit.

DSC_1993

Igår kväll var det allt annat än mörkt. Förutom de fina omgivningarna var det massor av människor i omlopp att titta på. Det var både festklädda folket, joggarna, barnfamiljerna som hade picknick och spelade fotboll, flanörerna i olika åldrar och de utklädda i gänget som grillade på en svensexa.

Trots alla personer hittade jag ett par bänkar och en klippa att pausa på och bara njuta av stunden.

Vårvinterns sista dagar?

_MG_0418-kopiera_l

Är det sista dagarna på vårvintern vi ser nu? Är det dags för våren att ta över? Realistiskt  borde det bli några omtag med kyla och snö, men det går förstås inte att veta. Hur som helst hade vi ett fint födelsedagsfirande jag och pappa i helgen. Gemensamt fika med tårta ute på Andersön är en tradition vi lyckas hålla i liv regelbundet men inte varje år. Vi grillade också och barnen och lilla e:s hund lekte om vartannat.

_MG_0411-kopiera_l-2

I övrigt hade vi besök av goda vänner, en familj från Falun, i slutet av påsklovet och över helgen. Bland annat grillade vi ute (i en villaträdgård på klotgrill denna gång) och en annan dag åt vi pizza på Vezzo. Med personer från tre familjer blev det ett låångt bord :) Tyvärr var jag inte nöjd med service och bemötande den här gången, men oxfilépizzan var jättegod.

Idag är det födelsedagen, men det är inte så mycket extra förutom att jag nu har fina buketter med snittblommor ”överallt”! :) Och så gick jag och lämnade blod med två kollegor. Pappa lämnade också blod idag. Heja alla blodgivare!

Rödkullen

untitled
Vy från toppen av Rödkullen.

För andra helgen i rad var vi i Åre. Ivarje fall fyra av fem i familjen då Mellanbror prioriterade andra aktiviteter. Lördag tog vi det lugnt, åt på Broken och såg på Melodifestivalen. På rekommendation tog vi bilen till Rödkullen direkt från morgonen idag, söndag.

Väderprognosen visade onödigt mycket vind, men det visade sig att det var bara längst upp på Rödkullen som det störde. Längre ner var det vindskyddande träd runt pisterna och solen tittade till och med fram ibland. Eftersom vi knappt åkt i Åre tidigare år var det premiär för Rödkullen och det var en trevlig bekantskap.

Parkeringen var stor och det finns ett litet nära centrum där det går att köpa liftkort, fika, äta, hyra skidor och gå skidskola. Vi började med ett besök på Skistar och fyllde på våra liftkort, det fungerade smidigt. Sedan åkte vi minsta barnbacken (Rödhaken) och den såg absolut ut att uppfylla de förväntningar jag har på en barnbacke.

Vi åkte Rödkulleliften flera gånger under dagen och den långa blå backen (Röde orm) blev en ny favorit. Dels för att man i början åkte över trädgränsen, dels för att den var bred och skön att bara glida ner för utan att varken bli för utmanande eller för flack. Från samma lift når man också ett par röda backar.

Lillasyster fastnade helt för Valles Äventyrsbana och Ripan som man når via Ripanliften, så här blev det många åk.

I Skistarhuset fanns det många toaletter och ett stort rum där man både kunde värma sig, äta matsäck och köpa något litet att fika. Det fanns både bullar och liknande, korv och microprodukter som såldes frysta för egen uppvärmning. Här blev det uppenbart att det är Stockholm som har sportlov och att området är populärt, för oj, vad mycket folk det var. Tur att det inte alls upplevdes folkigt uppe i backarna och liftköerna var inte heller något att klaga på.

Sammanfattningsvis är Rödkullen absolut ett område vi kan åka till igen. Det kanske rent av är vårt förstahandsval vid nästa besök i Åre. Det finns storslagna planer på hur Rödkullen kan utvecklas vidare. Och när jag jämför med mitt kära Ramundberget kan jag inte låta bli att sväva iväg och känna hur bekvämt det skulle vara med ett boende direkt i backarna i Rödkullen där det än så länge inte finns ordentliga övernattningsmöjligheter. Jag kan inte tänka mig annat än att det skulle bli succé.

Blå vinter, gnistrande snö och sol

_20160221_120051Utsikten från infarten till huset i Åre.

En sån här fantastiskt vacker vinterdag står jag ut med hur många statusuppdateringar som helst om vädret. Det var en i princip oslagbar dag! Att kalla det vårvinter tycker jag däremot är fel. Dels vill jag gärna att vårvintern dröjer en månad till, dels var det minusgrader hela dagen – grymt och bra för föret i backarna.

Hur jag än gör saknar jag Härjedalsfjällen där vi firat sportlov i så många år, men visst är det häftigt i Åre. Jag är ju lite svag för att det händer mycket. Däremot är det lätt att hålla i plånboken – vilka överdrivna turistpriser affärerna håller rakt igenom.

DSC_0517
Kabinbanan precis utanför fönstret.

Något som är lika bra i lägenheten som vi brukar hyra i Ramundberget, och huset som vi lånade i Åre, är läget. Mitt i backen ska det vara! Våra barn tror nog inte att det finns annat än ski in-ski out eftersom vi alltid haft det så. Det är lite onödigt branta backar där vi bodde i Åre i helgen men det är nära till skidbussen om man vill komma iväg en bit på ett smidigt vis.

_20160221_135530
Boende mitt i backen – det grå huset mitt i bilden var vårt i helgen.

Lördag bjöd på betydligt sämre väder, men det gjorde inget då vi inte hade möjlighet att åka upp till fjällen förrän på eftermiddagen. Först var det Öpiaden i luftgevärsskytte för pojkarna (Mellanbror kom trea i sin klass) och sen hade Mellanbror parkour-träning innan vi kunde åka iväg.

Fredag kväll var vi för övrigt ute på restaurang dit alla i bostadsrättsföreningen var medbjudna. Vi hamnade på BBQ Garden och det visade sig vara en fullträff då även de äldsta grannarna hittade något de gillade. Det blev en del intressanta samtal om böcker, en av grannarnas eget författarskap, filmer och olika uppväxtorter. Flera av grannarna pratade om hur rara våra barn är när de går hand i hand till skolarna på mornarna. Sånt suger en förälder stolt åt sig så klart :)

Surströmming, utflykt och bilar

DSC_0829

Det blev en liten utflykt till Frösötornet idag. Eftersom hissen var avstängd vågade höjdrädda jag inte mig upp i tornet, ungdomarna fick gå själva. Platsen är ändå fin och caféet är inspirerande då det måste ha ett av stans mest medvetna utbud.

DSC_0813

Vi besökte också Bilbolaget för att kolla in läget efter ombyggnationen. Det såg trevligt ut, men Volvo är ingen bil jag drömmer om så några speciella motorupplevelser blev det inte. En större upplevelse var det kanske för vår utbytesstudent att äta surströmmingswrap. Modigt att testa! Själv tog jag en wrap med lax och potatissallad och den var god och så mäktig att det fick bli dagens lunch.

När vi ändå var i Lillänge fyllde vi på Mellanbrors skoinnehav med innegympaskor, dansskor och ett par vanliga vardagsskor att ha ute. På Jula fyllde vi på lagret med gas till Trangiaköken.

Min farfar var också smed

140628 Det sista jag och Mellanbror gjorde i stan innan vi alla for ut till en välbehövlig semestervecka på landet var att gå på vernissage. Först gick vi på Drejeriet en utställning som inte var så mycket att säga om. Det var kreativt att ha en häftig u-båt i luften och ett mulligt flygplan på marken. Byggena med drivved var en bra inspiration för eget skapande.

Min farfar var också smed var däremot en utställning som till och med är värd fler besök. Bruksföremål blandat med dekoration, kreativitet och tradition. Förutom själva hantverkandet, som dessutom visades på riktigt utanför, gillade jag allra helst ett gravkors med en stor glaspärla i centrum. Det sköra och det starka i en mäktig kombination.

För övrigt var min farfar faktiskt smed! Ett av alla arbeten han utförde.

Vi tog också en liten tur till Jazzköket där Erik Wennergren bjöd på härlig musik i ett vimmel av färg, dofter och fräscha pizzor. I nyöppnade Lagerbaren och ute på gården fanns lokala varor till provsmakning och försäljning. Foodstock helt enkelt!

Min farfar var också smed, Ahlbergshallen 28 juni – 13 juli 2014.

Helg med jubileum


På lördagen spelade Storebror sina sista matcher för terminen, nu är det snart ”sommarlov” från isträningen. Lillasyster var på kalas på Djungelhuset och fick klänga runt och springa av  sig med sina klasskompisar. På så vis fick jag en heldag med Mellanbror. Vi gick på biblioteket, åt lunch på Gamla Tingshuset med fina vänner där Naturskyddsföreningen höll sin årliga klädbytardag, gick på stan och på bio. Filmen vi såg var Herr Peabody och Sherman.

På kvällen gick jag och mannen på  premiären av Club 40 i Östersund. Det var karaoke och nattklubb i Storsjöteaterns lokaler och åldersgränsen var 35. Själva behållningen med kvällen var dels att vara utan ungdomarna på ett ställe där det ändå var dans, dels att träffa en hel rad av ”gamla Odensalabor” och andra bekantskaper från förr. Värsta nostalgikvällen…

Söndagen började med veckohandling och veckans åttonde träningstillfälle, ett bröst- och benpass på gymmet. Sedan firade jag och pappa våra födelsedagar traditionsenligt med lunch och tårta på Andersön. Vädret blev bättre än förväntat, men jag småfrös en del, var i princip kallsvettig.

Helgen avslutades med en operakonstert på Storsjöteatern där jag som sagt var bara ett antal timmar tidigare.

Club 40, Östersund 2014: 5 april, 11 oktober, 6 december.

Till fjälls


Jag var inte helt sugen på att dra till fjälls idag. Huvudsyftet var att hyra utrustning till Storebror och Lillasyster som saknade prylar. Prognosen var, ivarje fall mentalt, blåst och kyla. För att finna något mer syfte med resan packade vi för att bada om fjället kändes ogästvänligt.

När vi stannade till för att hyra prylarna blåste det onödigt mycket, men vi tog sikte på backarna ändå. Vi tänkte att det åtminstone vore bra att köra lite i barnbacken för att mjukstarta säsongen. Storebror blev i varje fall väldigt nöjd när han fick lov att hyra Twin tips i år :)

Döm om vår förvåning när vi parkerade i ett riktigt vinterparadis! Gnistrande snö, sol och bara en gnutta vind. Temperaturen låg runt -8 grader. Helt perfekta förutsättningar alltså. Dessutom var det väldigt lite folk ute i backarna. En stor procent av de som var där är vi bekanta med dessutom! Skönt när killarna kunde åka fritt med kompisar en hel del. Backarna var lite för hårda och liftgatorna fylla med barr, och det blev som vanligt strul med lunchen på hotellet. Det var de enda små sakerna vi kan klaga på idag.

Bäst av allt – nu längtar jag till nästa tillfälle och vill iväg igen så snart som möjligt! :)

Superman


Idag bakade jag syltrutor för att använda upp lite lingon. De blev ganska kraschade. Antagligen tog jag för mycket lingon så att botten blev för mjuk.

Annat fika blev det på sommarcaféet i sockenstugan vid Frösö kyrka. Musikunderhållning och våfflor med bordsservering och underbar utsikt var inte helt fel. Roligt är att gästerna själva bestämmer hur mycket man vill betala. Jag skulle gissa att de går plus ;) Just nu fanns där också en fotoutställning med bilder av Göran Strand (Astrofotografen). De flesta bilderna har jag sett tidigare, men de är fascinerande och sönerna frågade flera gånger om det verkligen var foton och om det är på riktigt.

Ibland skulle jag önska att jag var en superkvinna. Det är så mycket som ska göras, planeras och funka. Lite extra krafter vore inte helt fel. För att klara vardagen lite bättre gör jag allt vad jag kan nu under ledigheten för att rensa och förbereda hösten med målet att ligga före i planeringen om möjligt.

Pojkarna och jag såg i varje fall Superman, Man of steel på bio igår. Jag hade blivit rekommenderad att den skulle kunna passa mig, och det gjorde den. Storyn är lika intressant hela tiden, så det är inte konstigt att det kommer uppföljare och nya versioner gång på gång. Kanske var filmen i hemskaste laget för Mellanbror ibland, men det gick bra. Filmen gick i lilla salong 3. Jag har alltid gillat den salongen; vardagsrumskänsla med få personer framför sig och hyfsad lutning därtill. Dessutom ger inredningen, och framför allt taket, klassisk biokänsla.

Brödfat tillverkat av min morfar.